Idag saknar jag energi för allt utan min soffa, mmm den gillar jag otroligt mycket idag.  Varför? För ute är det grått och kallt och här inne är det ljust men fortfarande kallt så mitt täcke har fått hänga med till soffan.Ligger och tänker på hur  folk är så bra på att ge råd  tex : gå upp tidigare och ha rutiner. Jag har rutiner men med barn som har samma problematik som jag så går det inte alltid så bra.  Går en sak fel så är hela morgonen förstörd. Får jag inte kaffe när jag kommit upp på morgonen då funkar hjärnan över huvudtaget inte ok det gör den inte ivanliga fall heller men ännu sämre. Vi har rutiner på morgonen men den mänskliga faktorn kan man inte alltid styra över. Därför händer det att mellersta grabben kommit för sent till skolan några gånger. Det är så pinsamt man känner sig som en usel mamma som inte kan få barnen i tid till skolan. Skäms på mig. Jag har funderat på att filma våra morgnar för att se om folk får mer förståelse att man ibland inte hinner i tid. Våra morgnar är ofta kaotiska med bråk och tjat och hålla koll på tiden, har alla borstat tänderna är allt med. Fort in i bilen , yes väl i bilen är man ju på väg. Men vad händer  på väg till skolan en massa bilister som inte kan köra bil och en massa kö just då, för själv kör jag ju perfekt inget att klaga över där  det är de andra som inte kan köra bil. Inte nog med det för på väg till mellersta sonens skola är där en järnväg och tro det eller ej men jag kan sätta en miljon på att gubben i min tvättmaskin ser till att tåget kommer just när vi kommer. Så nära men ändå så långt ifrån suck vadå stressad. Inte det minsta cool som en filbunke hahah eller hur. Därefter till dotterns skola och vidare till minstingens skola sen hem och då är jag helt slut. Då behövs det kaffe och en stund vid min data för att känna att stressen rinner av, tills nästa dag. Men nu är det fredag och en helg utan krav på sig det gillar barnen och jag . Min tvättmaskinsgubbe gömmer saker för mig i källaren så jag inte hittar det jag ska ha man blir helt koko boll. Det värsta är att jag inte får iväg han, tror att han förföljer mig bara för att ställa till det för mig. Han har ett namn och det är ADHD.