Jag har vad jag önskar att alla ADHDkvinnor skulle ha. Ett ställe där jag får ro, där jag ställer ner kraven på mig själv och där aktvitetsnivån är mer anpaasad till vad som behövs. Jag har min stuga, mitt paradis. I går kväll när bilen besiktigats (ja den ska på verkstad) så tog jag katten, min resväska, lite mat till oss båda och drog. Det blåste och regnade men jag hade ström nästan hela tiden. Ljus tänder jag ändå, för värme både i kropp och själ så jag blir inte lika ställd här som hemma fast mörkret är så kompakt.

Med hjälp av bärbar dator och mobilt bredband så kan jag komma i kontakt med er men hastigheten är 1/25 av vad jag har hemma så det blir mindre skrivet denna veckan men själen mår så bra och katten. Hon vet precis vad det är frågan om, jaktparadiset, sorkar och möss massor med husgrunder att ligga under och spana och knappt en bil på hela dan.

Kan ni  så är detta en underbar terapi att skaffa sig en fast retreat. Det måste inte vara en stuga när jag bodde på landet med alla barnen så var det en etta i stan. Men just att unna sig ett avbrott från vardagen, såväl tristess som plikt.